Sista dagen i november råder och inte ens en snöflinga syns, bara frost ioförsig. Inte illa :)
De fortsätter hända lite grejer. Efter lite tveksamheter å andra intressanta hästar som kom ivägen kom beslutet iallafall att cereza ska få flytta. Hon är alltså tingad och hoppas nu allt går hela vägen. De dröjer lite innan för blir samma sak här, lite träning hos Anna. Tycker de är en super bra lösning å ja tror fler håller med mig. Så hoppas allt blir klart till årsskiftet. Ett tag kvar alltså.
Men de känns otroligt skönt, nu behöver man inte känna ångest över hästarna att man inte hinner med alla. Nu känner man rent utav glädje å varm känsla när man går förbi hagarna. De har ju vart alldeles för många men alla hästarna ligger mig varmt om hjärtat. Sen plus på det, man har ju fått sådana fantastiska köpare på dom så är mer än lycklig.
Nu har vi bara småkillarna kvar å sälja, även fast man känner åååå vill inte så förtjänar dom en alldeles egen ägare. De båda är som jag sagt tidigare så jobbigt söta så kan sitta hos dom hur länge som helst.

Jag står till å med ut med Lugareno, hör å häpna. Hade stor ångest när han kom å trodde nu blir de liv i luckan. Vilket de blev i början men nu har vi alla hittat rutinen så funkar riktigt bra. Sen skadar de ju inte att han är grymt snygg å titta på heller.
Detta är dock ingen permanent lösning utan han får sin lilla vinter vila sen hoppas jag han åker tillbaka på träning :)

Så just nu tycker jag nog allt att 2013 har vart ett toppen år, men de har ju heller inte kommit gratis. Blod svett å tårar typ.
Vädret har vart kanon så fotat lite med mobilen:

Jaha nu sitter jag här igen. Jag som skulle sova tidigt, undrar när man ska sluta lura sig själv. Ingen idé att ens försöka ;)

Vi har nu närmat oss slutet på november, SHIT va tiden går. Bara igår va det 5-6grader kallt, idag har de liksom vart 6grader varmt istället, OCH blåsigt. Ingen av mina hingstar är posetivt inställda vid insläpp, håll i hatten å se upp typ. Nej de är inte dumma, blir riktigt uppjagade, å byta hingst måste man svitcha på knappen. Bestämd å ta plats, till lugnande och harmonisk. Inte så lätt när man själv blir uppjagad. Pinturero har jag hittat min egen lösning på. Han känns otroligt bakrädd å läskig skogsdunge är ingen höjdare. Såå vid dåligt/skrämmande väder, ja då backar vi hem. Tar längre tid men han blir då att koncentrera sig på vad han ska göra istället för att skrämma upp sig själv. Idag backa vi in i stallet, alltid så roligt. Lugareño måste ha fått en chock å se en häst Rumpa först igenom dörren   

Igår var de veterinärdags till småkillarna Zac och Ternero. Vaccination stod på listan. SÅÅÅÅ typiskt då jag pratar med veterinären dagen innan så sa jag helst fm för då kan de stå inne och vänta. Alltid ett projekt å få in alla.

Hon säger då att ja, i veckan då för samma dag hann hon inte med (fullt förståligt).

Så igår tog jag ut allihopa först, greja med isen ur baljorna. 09.40 tyckte jag att nä nu har jag inte hört någonting så släpper ut stona å föl. Hackar lite is och byter några ord med mormor om em alla projekt. 09.54 får jag ett sms från veterinären, Jag kommer ca kl 11.

Såååå himla typiskt. Hade ju underlättat då om de stått inne. Nåväl, de här blir spännande tyckte jag och fortsatte med mina andra saker sålänge och fick planera att ta in ca en halvtimme innan.

Gav upp å passa på att ta in dom medan jag hade tid, kul å låta veterinären vänta å hästar överallt TYP.

TACK OCH LOV har jag stans godisråtter, så trots fritillgång på mat ute i hagen kom de glatt gnäggandes medan jag ruska på godishinken.

Lät de gå lösa in, kan gå HUR som helst men aja måste ju prova. Första stoet prickar in rätt, små grabbarna syns inte till, sedan kommer Cubanita smygandes med fölen hängandes efter sig, hon glider snabbt in i sin box med Ternero straxt efter sig. Zac hamna bara på felsida boxdörren men efter att slagit i mulen några gånger hitta han ingången. Hästarna stod inne 10.40 å väntade. Jag mocka lite, packa lite hö. Såå jäkla trist å vänta, speciellt när man inte ätit frukost ännu. 11.25 dök äntligen veterinären upp, vaccinera som gick på knappa 5minuter, fick såklart mkt beröm för å vara så duktiga och väldigt fina.

Vinkade av veterinären och tacka för hjälpen så fick pållarna gå ut igen. Jag hann knappt slå ner häcken å ta tuggan från min frukost så dyker mormor upp för att skjutsa mig in till stan och sedan dra iväg för att plocka upp min syster.

Skönt nog får man massa hjälp i stallet så man kan slappa "hela" dagen.

God natt!

Nu har tiden sprungit iväg igen och bloggandet har hamnat på is. Man tänker ut ett bra inlägg men sedan äsch, tar de sen.. när sen ÄR ja, då är man för trött å lägger sig istället. Så får passa på nu då när man har rast.

Vi har det ganska lugn nu på gården och de är faktiskt rätt skönt. Har förhoppningsvis hittat lösdrift till småkillarna Ternero och Zanquilargo i januari. Nu blir de lite närme också så lättare att ha koll på dom. Men någon av dom får gärna bli såld. De är så underbara båda 2 så det är inte lätt när de står här hemma, jag vill bara behålla dom allihopa ;) Så jobbigt söta å goa.

Båda har växt nå enormt men nu tror jag nog faktiskt Ternero är ikapp storebror. Båda är riktigt rejäla. Fast Zac ser så himla kul ut nu, musgrå med smalt huvud och lite utstickande ögon så han påminner så himla mycket om en liten råtta, men ack så söt ändå ;)

Morfar har härmed också blivit överbevisad. Tidigare under veckan blev de hökörning till lösdriftarna, de hade ätiti upp ALLT inte en smulrest fanns kvar. Så han mumlade lite lätt att ja de hade ju faktiskt fått i sig hö.

Eftersom vi inte riktigt får till nätet så fuskäter dom jäklarna från toppen, valde tyvärr inte lite för kort nät. Så fått fixa och dona men men.

När vi kom ut med nästa rulle så jovist har de fått teknik och visste precis hur man gjorde för att få tag på mat. Så HA där fick han ;)

Men jag är jätte tacksam att jag har morfar, man får höra mycket men han är så fruktansvärt uppfinningsrik så det är inte klokt. Grejar och donar med allt möjligt. Dessutom 80 år sen en vecka. Han får gärna inte lämna jorden. Man funderar ju hur fasiken man skulle klara och klura ut samma sak som han.

Helgen kan jag säga gick åt. Jisses ingenting blev som den skulle. I fredags blev de lite firande och ja, de händer ju inte så ofta så man vaknar ju mående därefter. Eftersom mor drog iväg till sthlm för julmarknad fick en annan sköta allt. Tack och lov va hästarna väldigt skötsamma med stackars sega matte. Sedan vart de soffhäng heeeela dagen lång, de va bra längesedan som jag faktiskt bara kunde dega på soffan en hel dag. Visst fick ju gå ut och fodra hästarna men de tog ju bara en kvart. Välbehövligt. MEN man var ju inte direkt taggad å ta tag i stallet på kvällen istället men nu hade jag mina stallnissar med så jag kunde lugnt ta mina 2 boxar och dom gjorde allt annat, bra plan va?

Igår hade jag ingen plan på att stiga upp överhuvudtaget till jag hör någon ryta utanför fönstret. Jag hade försovit mig och mor var på väg ut med Pinturero, som var på sitt bästa morgon humör. Fast nu hade han blivit rejält skrämd så inte lätt alla gånger. Tack å lov skötte sig Lugareño istället. Men fick byta så jag tog ut de andra 3 som var kvar kunde den röda rosiga morsan gå in istället. Hennes humör var heller inte på topp tydligen.

Själv hann jag bara upp, byta om, ut sedan sätta mig i bilen och dra iväg till Arboga ridskola för, hör å häpna HUNDUTSTÄLLNING. Hur gick det till.

Ingen hade någon som helst aning om hur allt skulle gå till. Så var bäst å vara på plats i tid, jo lite väl. Inte fören ca 5timmar senare var de våran tur. Eller ja, de va syrrans hund som skulle ställas ut. Nu var de tydligen inte vi som frös halvtihjäl utan tydligen även Hunden. Fick bra bedömning förutom att hon drog upp ryggen, eftersom hon frös... Stackarn, annars hade de fått en liten rosefett. Synd såklart, men bättre lycka nästa gång.

kalla och trötta begav vi oss hem igen. För en annan var de bara ta tag i stallet men de gick relatift fort men de va riktigt skönt att lägga sig på soffan å titta på film.

Denna vecka får vi se vad som händer med, soligt än sålänge. Adios amigos

2014 ser ut å kunna bli ett dunder år, eller göra så de blir babyboom 2015   

Nu när man har 2 hingstar, så ska man hitta passande ston åt dom, och de känns som jag har varsina ston klara.

Cubanita-Lugareño, tror de kan bli en Otroligt häftig avkomma, med dressyr inriktning. Nackdel är lite temperament, de båda är ganska hårdhudade. Inga dumma djur inte alls, men helt enkelt kraftpaket. Cubanita har nu lämnat 2 st, och båda är otroligt framåt, å som jag även hört om Lavanda, hon är väldigt kreativ ;)

En ny Zac, vill jag med ha så där var det sjävklart att hans mamma går till Pinturero, kanske å hoppas på sto?

Sen sitter hoppas jag ju på mitt lilla fuxföl, kanske blir efter Picarona? Usch de är så jobbigt å vänta.

Så funderingarna på ombetäckning på henne men de var ju så bökigt sist, surt när hon lämnar så fina avkommor.

Funderingar över att sno syrrans sto också, till Lugareño, DÄR tror jag kan bli något riktigt bra. Dock ska ska hon ridas in och förhoppningsvis visas på utställning.. Hmmmm.

Jag är ju riktigt skeptiskt att Lugareño kommer fixa både avel och tävling. Så därför hoppas jag att han snart kan åka tillbaka för träning, tävla lite i vår. Så får man helt enkelt se. Vore så perfekt, då han är ju en häst för framtiden. MEN mer åt dressyr, vore så tråkigt om han inte fick komma ut och visa upp sig. Så han är tävlingshäst först och främst. Hoppas han motbevisar sin skeptiska matte.

Hemma sköter han sig nu riktigt bra, första veckan var vi oense och han är fortfarande ganska dryg. Men inga hyss eller stolligheter. Men att ge Pinturero lite extra kärlek funkar inte, då blir de bittra miner i boxen brevid.

Också ska de bestämmas semin eller naturligbetäckning. De har ju fungerat så bra med Pinturero, men när stona finns lite för långt bort. Hmmmmm..

Lugareño kändes det självklart att han ska stå på semin, men då måste man hitta en vettigt station och ha tillräckligt med ston.

Nu har jag ett tag kvar att fundera, men för er andra, ni är välkomna att dela med er av tankar och idéer, alltid kul å höra andras resonemang

Mina fantastiska hingstar:

Då var samma gamla visa igång igen. I lördags drog vi på nätet igen. Min morfar å mormor är ju VÄLDIGT skeptiska över idén. Och enligt morfar så kommer de gå 4 skelett där sen, men jag känner mindre oro, för även om jag skulle sluta mata dom helt, har de en hel del reserver å ta av   

Nu får de ju i sig, men de kan inte gluffsa eller springa runt med maten. Så någon måtta får de allt vara.

Nu när allt annat börjar lugna ner sig kommer nästa smäll. Min syster och hennes familj ska flytta in hit   

Kan ju inte säga att jag jublar, för hon drar då med sig sina 3 hundar, plus 2åriga dotter som har värre humörsvängningar än en annan å man. Hästarna har hon ju redan parkerat här.

Jag förstår varför de flyttar ifrån deras boende. Efter en hjärndöd person klampat in i huset och skällt ut min syster åtaliga gånger. HELT utan anledning. Klart känner man sig ju kränkt å ett obehag att man inte kan göra vad man vill i sitt hem. Så förra veckan blev droppen.

Synd nog har vi inte huset brevid beboligt, annars hade de ju funkat fint.

Så detta kommer bli spännande, redan börjat kolla lägenhet inne i stan, tur nog är de bara några km. Inga illament Siss, men anar oråd..

Nog om det. Igår kom det besök till Cereza, blev lite i sista sekund så jag varnade lite lätt att hästarna såg förmodligen grisiga ut eftersom dagen innan var dom det. Tendens att se likadan ut bara efter några sek.

Men tyckte ändå att Cereza såg ju inte så farlig ut då, hon var ju iallafall brun.

Igår hade hon tydligen hittat något extremt bra ställe å lägga sig i. Totallt genomgrå när vi kom ner.

Visa upp sina gångarter hade hon heller ingen plan på, trots en hoppande å skuttande matte. Gick 2 cm sen stod hon å undra va i helskotta man pyssla med. Knas. Så nu blir det å invänta hur det blir. Spännande.

Dräktig Picarona :)

Förövrigt inge större saker på g. Planerar lite för våren med betäckningar. Har 2 ston klara med sina hingstar.

Nu är det ett tag kvar så endel kvar att fundera på.

Nu känns de verkligen tomt här hemma. Efter att ha haft 18 hästar ner till 13 bara detta år känns de nästan lite tråkigt. Nä men efter har fått slitigt å inte hunnit med något eller ork att träna någon häst så var de dags att se över saker och ting. Men nog allt känns det varje gång en häst åker, speciellt när de hängt med några år.
De gick fort på den sista som var Ollie, hon har ju inge fungerat i avel å endast gått som sällskap och de är ju inte mkt till liv.
I onsdags var de dags, hade knapert på tid och transportören ringde knappt en timme innan ankomst. Svårt å planera. Jag stressar upp mig i vanlig ordning.
Fick snabba oss för att ta in lite sällskap innan Ollie. Väl ute gick de enkelt å få tag på henne å hon hängde snällt med. De är sällan problem å gå iväg med någon men de som är kvar blir de värre med.
Så en får håller i chef hästen alt gå iväg vilket blev Sophies å frejas jobb. Lilla Cereza är väl största bekymret, såklart valde hon fel och hängde med oss istället. Nervöst närma vi oss grinden, slank ut snabbt å smidigt. Såklart blev Cereza jätte ledsen å gnägga efter oss men ollie trampa på snällt. Nästan som hon visste vad som var på gång.
Ställdes in i stallet med stona som glatt välkomna henne.
Bestämde snabbt att resten av hästarna skulle in ifall transportören kom tidigare å tur nog lyssnade jag på min syster. För på väg för å hämta Pinturero dök han upp. Såklart passade Pinturero på å va den jävligaste hingst man kan tänkas.
Lastbilen parkerade direkt framför stallet och utanför lugarenos Box, spännande de kan bli om vi går utanför med ett sto. Han har vart lite bökig å extra dryg när han känt doften av märrar.
Tur nog är både han å pinturero så matglada så de glufsa på glatt medan nabrisa som gnägga förtvivlat efter sin nyfunne vän.
Längtst bak skulle damen stå, å inte var de gått om plats så hon undra nog vafan menar ni med det här?! Max 5 minuter senare stod hon på plats.
Lång resa väntades å igår kväll hade hon anlänt utan problem å idag har hennes utbildning börjat. Ska bli roligt att följa dom, å se att hon blir ompysslad.

Veckan rullar för övrigt på. Känns på väg å gå åt bättre tider trots att hästarna är lite smått griniga men gissar på de dåliga vädret. Höst liksom. Men snart är de jul, längtar efter snö. Nu är de bara blött å lera, usch.
Nä. Nu för de bli bilder istället, jobbigt å skriva från mobilen, och OBS min nya jobbtelefon har ej anlänt än så jag nås lättast via mail. Hoppas den kommer snart.
Jaja bilder, ha en trevlig helg

Med en snäpp ironi. Typiskt. Båda hingstarna får numer gå ut först, å kommer in sist. Stackrarna.

Pinturero är SKIT sur, han avskyr sin leriga hage och vill stå inne på box hela dagen lång, å matte förstår ingenting.

Men såklart kan han ju inte stå där hela dagen utan blir "utkastad" som alla andra.

Lugareño är tvärtom, står nästan å studsar å ska ut. Börjar fundera om han tror han är på svältkurs för varje gång de är matning vräker han i sig som han inte sett mat på evigheter.

När grabbarna var ute var de dags för fölen med mammor. Har sluppit dom hela helgen. Har börjat med att leda ut Ternero nu för även han avskyr leran som alltid blir vid grindhålen så han smyger alltid in igen. Nu fick de vara slut.

Fast idag var de Zac och hans mor som hade andra planer, de går vanligtvis lösa och först ut. Såklart tvärvänder de båda och kommer in igen kutandes medan jag är påvägg ut med Cubanita å Ternero. Får skjussa ut dom igen men hinner precis gå 2 steg är Zac inne igen å lever rövare, å skitstöveln gömmer sig bakom halmbalarna så kommer inte åt honom. Eftersom jag fått försökt jagat ut dom med Cubanita å Ternero i varsin hand kan ni ju tänka er deras sinnen blev när jag hoppa o for.

Cubanita är alltid så snäll så hon vet ju att sitter man fast är man fast. Ternero var dock överallt, men även han vet när han sitter fast. Dock blev de fasligt trångt vid dörrn å jag Fastnar med byxorna    Hur är de möjligt liksom?!

När dom 2 väl var ute va de bara leta på herr Zac, som straxt kom ut i hundra knyck. Satans rackar unge.

Normalt är han min lilla älsklingsbebis men inte idag, då va han inte poppis. Så imorgon är hans dagar slut som lös fölis vid utgång. När han går in går han alltid ledd men går snabbare å smidigare när de är lösa på g ut.

Men ska de bråka så blir de såhär istället.

Eftersom solen sken, halvkallt med frost på marken kunde jag inte låta bli å skratta åt fölisarna små påhitt. Så truddilutta vidare på låter: Its a beautifull day,, feeling so fine....

Resten av dagen har rullat på. Ska ner i mörkret å leta på en häst som ska ha grimma på sig. Alltid kul då hästlorten avskyr grimma. Men hon ska få komma in på box en stund innan avfärd. Dock ingen tid ännu, bra å ha en ca tid.

De går också bättre med herr lille ligist Lugareño. Han är fortfarande ganska pratglad men bättre å bättre. Hans korrekta namn borde dock vara Herr dryg. Förstår inte riktigt hur han lyckas, han är ju inte dum å kastar å slår som en vilde utan dryg. Korrigering lyssnar han på, men 3 secunder senare är han igång igen.. Jissaness.

Tur han är fin å titta på å rör sig fantastiskt. Ska bli spännande å se fölen. Försöker spara kulorna ett tag till. Hoppas han kan resa tillbaka till Anna, då slipper jag ta tag i det åtminstone :)

Så tillfälligt inget nytt. Letar lite lösdrift plats åt småkillarna. Kanske har något på g så får de flytta senare i vinter/vår. Har så dåligt med plats hemma å bra de får åka iväg å leka med likasinnade ett tag.

Nähep, nu är de ut å jobba.. Tjingeling

Ser mörkt ut med en lugn hedlig söndag också. Jag behöver dagar där jag bara kan strosa omkring, greja lite. Ta mina vanliga rutiner. Nu har hela veckan gått åt pipan och rutinerna har vart helt borta.

Dessutom REGN, till en förbannelse. Vad händer med regn när den når marken, jo de blir lera, blött å EUK.

Kan ju inte påstå att torkan har tagit över iallafall, fick så jag teg.

Lite extra gnällig då jag provat sånt där fodernät till hästarna (JÖ). De har jag fått kastat i ansiktet hur dum, elak och taskig jag är mot mina hästar. Mormor å morfar är på mig som jag vet inte vad. Men min oro över dom hästarna å fetma har överskridit. De har haft foderring, men trots det ligger halva rullen nergnott i lera, ner pinkat och smutsigt. Klart dom inte äter då. Mina hästar är ju inte särskilt dumma så, utan de äter det som är extra smarrigt, kastar bort de andra å när de smarriga är slut, då vickar vi foderringen, ställer oss sedan vid grinden och spanar när nya rullen kommer.

Inlärt betéende hos dom. Å nu är de skrämmande feta så något måste göras. Själv kan jag inte sluta ge dom direkt fritillgång på hö, men nått. Nätet fick bli testet och nog allt står dom där å plockar. Men likförbaskat kör morfar på hur synd de är om dom.

Hur kan man förklara för gammalt folk? Att tjocka djur är inte alltid bara söta utan direkt farligt för deras egen hälsa?

Nu är de så att leran har nått upp ganska bra, så idéer mottages hur man ska få höbalen lerfri. Funderar att ställa den på pall, kanske hjälper å ha foderringen på också? Hmmmmmm kul å tänka på.

Igår var de också en jätte kul dag. Min mor tror jag har hamnat i en kris. För nu ska hon ha baggebilar.. Ja jag kan förstå att man vill ha en, men då vore de ju plus om den iallafall rullade? Nu har hon 3 st skrothögar, i delar. Hon kan INGENTING om bilar.

Så jag och min syster fick ställa upp på dessa galenskaper, visst man får väl kompensera med alla mina, men hästar kan man ju iallafall?!

Såklart öste regnet ner, jag i min sommarjacka. Tanken var att vi skulle sitta i bilen medan de lasta så slapp vi vara med men jo tjena.

Då traktorn var försenad så bjöds de på fika. Sen när den väl kom, var de bäcksvart, regnet öste jag frös, hungrig.

Efter en 40 minuter i kallt regn kunde vi blöta åka hemmåt med ännu en skrotbil. Jag får som vanligt alltid köra, å bländad, vägbanan var under vatten. Kärran vobbla med bilen där bak. JA lite lätt livrädd, synfältet var direkt begränsad. Usch, otäck bilfärd kan jag ju säga.

Hemma var de bara ta tag i stallet. Hästarna var extremt sugna på att komma in. Ja med ioförsig. Tack å lov fanns hjälp så gick på ett tjilevipp.

Nästa vecka undrar jag om de blir nya tag igen. EN häst ska flyttas in på box under någon dag, då lastbil kommer å hämtar henne för sedan flytt upp till Umeå, ett projekt i sig :)

Imorgon var tanken att hovslagaren ska komma, men då ingen tid blivit så ser de mörkt ut. Vill gärna inte släppa ut hästarna å sedan ta in dom igen. De lär va härliga om fötterna då.

SPINNANDE :D

Ursäkta gnället, ska rycka upp mig. Typ.. Snart, ska gnälla lite till bara