Vädret är sådär lagomt kul och mna vill knappt vara utomhus. Idag är de riktigt blåsigt och svinkallt. Regn och skurar om vartannat och till å med JAG önskar nästan att vara utomlands, å de är nog första gången.

Saknar värme, vill inte ha hett men iallafall 20-25grader. Men den som väntar på nå gott....

I förrgår blev de äntligen klara med sommarhagen till lösdriftarna, vilken lycka. Freja har kommenterat (genom att gnägga såklart) att vi är grymt sega och stått vid grinden och tyckt vi ska öppna. Men så var vi äntligen klara. Tjohoooo lyckliga hästar for runt, i ett par minuter iallafall.

Lugareño har fått vila nu ett tag. Känns tungt att rida och ungefär bara som man sitter och bråkar med honm. Han har en bomb i häcken och känns bara som man stressar runt. På träningarna går de super bra då taggar han ner efter ett tag och fokuserar. Så tog en liten vila. De fick gå i en annan hage och äta lite gräs, tyvärr inte så mkt men de blev glada för de lilla. Nu väntar vi svar på ett annat bete så kommer dom få åka bort istället. Vi har egentligen bete men jag kan inte ha dessa 2 grabbar med stona. Lugge blir nog alldeles till sig och så blir dom istortsett våldtagna av stona så vill minimera ev risker. Så håller tummarna att vi får svar i helgen så kommer vi köra iväg dom. De blev första gången sedan Lugge kom till Sverige som 1.5åring å gå på bete. Jag tror han kommer bli riktigt glad, om inte annat blir Nisse det för 2 st, älskar gräs och är som en gammal ponny å drar sig till allt gräs som dyker upp.

Nya stoet Ibis har verkligen kommit in i grubben och vi är offeciellt hennes mattanter, de lär sig tydligen saker väldigt fort. Tog inte lång stund alls innan hon lärt sig kraftfoder, vilket hon inte får jätte mycket av. De gnäggas å har sig om man gjort någon miss. Väntar vid staketet och precis som de andra, får man gå in å äta nu kl 17-18 på kvällen. Hästar ska ju gilla å vara ute sägs det. Hon verkar iallafall trivas och det gör mig glad. I helgen ska vi prova sätta ihop alla stona, Nabrisa går nu i egen mindre hage. De ska regna hur mkt som helst så tänkte att hon har mer skydd i den stora hagen. Fast de lär nog bara gå ute en stund. Men hoppas de går bra, systrarna lär nog komma bra överens, små gangstrar :D men söta som socker.

Nästa helg åker Cubanita till Pinturero för lite kärlek. Som vanligt beställt en fux med mycket tecken eller svart. Hon verkar lyssna dåligt men de är tur de är underbara ändå.

Nabrisa är igång och brunstar nu men får vänta 3 veckor till 30 dagarsbrunsten. Första dräktighetsundersökningen sker möjligen på måndag av Pintureros första sto, håller alla tummarna, så spännande.

Hepp å hopp, ta tag i dagen var det!

Mina avelshästar leverar som vanligt, inte ett dugg besviken på någon även fast det inte vart den färg man önskat, man vill ju så gärna, men friska och korrekta fölungar går före allt.

Lilla Araña har gjort det svettigt för oss. Det är tydligen ett väldigt tabu hur man rastar sina fölungar, hanterar osv. Man får alltid frågor hit å dit varför man gör si och så. Efter dessa år är jag bekväm hur jag hanterar mina föl, hur de har sina hagvistelse i början.

Jag låter de gå ute kortare stunder under denna första veckan. Allt för att se så det kan staketet, de vilar och mammorna kan få slappna av. Mina ston är väldigt tydliga, Cubanita tycker oftast den första veckan är väldigt jobbig, stället sig vid grinden och ska in, eller vandra. Övertrötta och ej vilade fölungar är inte önskevärt på min lista, de är inte alls bra för dom att inte få den vila de behöver. 

Araña har vart väldigt trög på staketet, den första tiden höll alla på att bryta ihop då hon tvärvägrade att följa sin mamma som tappert försökte få henne att följa efter. Nix, hon hoppa igenom staketet andra gången hon var ute. Hamna dessutom i en chock. Detta händer, därför vill jag som extra mamma ha koll. Vi ser till att vara 2 st för att vakta staketet när fölungarna sätter av i en jäkla fart, men så lyssnar de också mkt väl när man hojtar och säger ptroo, smarta ungar. 

Igår så kunde Araña äntligen få vara ute utan fullbevakning, hon fick sig en knäpp på näsan av strömmen och fattade vinken, vilket hon inte gjorde den tidigare stunderna utan kunde bara klampa in i tråden. Nu förstår hon lite bättre. Hon är fruktansvärt söt, kommer förmodligen bli en riktigt stjärna <3 (som alla föl som kommer härifrån )

Ibis tyckte de va så jobbigt när hennes kompis gick i hagen brevid och de va inte alls lätt att ta ut Nabrisa och liten de första gångerna då de sprang jämte staketet och skrek, kan ju få vilken unge som helst att tappa fokus.

Nu är det äntligen lugna och de kan nyfiket titta på varandra.

Cubanita och Sorpreza fick gå in i stora hagen, vilket vart super kul för lilla "soppan" som for runt i hundra knyck. Även där har det inte riktigt vart så avslappnat som jag velat då "soppan" lägger sig inte och vilar. Förhoppningsvis kommer det när de är lite lugna och kan acceptera Ibis också som gärna är med men håller isg på behörigt avstånd. Hon är inte så puschig på sina kompisar men följer gärna med och vill inte vara själv. Men gillar henne väldigt mkt då hon är så lugn och trygg i sig själv, men så är hon också fuxsto med en rävbakom örat, den har vi inte fått sett än. Hon verkligen älskar kraftfodret, har man missat den när de kommer in så meddelar hon detta, högt och tydligt med sina skriande.

Man är ju alltid lite orolig när man ser henne om hon verkligen är dräktig men ibland tycker man allt man kan se en liten dräktighetsmage. Även fast hon är tunn.

Söt som socker med sina stoooora ögon:

Ibis 18år gammal :)

ska alldeles snart ta tag i stallet. Knappt velat gått ut idag då de bara öst ner med regn. Min briljanta idé var att ta ut stona under fm och sedan in tidig em pga vädret.
Men halv fem imorse hade min mor tittat på monitorn och sett en klutt i Nabrisas box, halvsvor när hon väckte mig så tidigt och var ej säker. Titta igen då tyckte jag, jodå klutten rörde på sig så var bara att kliva upp.
Nyss kommit ut när jag kom ner men var redan upp på benen. Stoooort sto med jätte långa ben, namnet lutar åt Aranja (fast istället med j så är det detta ~ ovanför n), så har vi ett till namn men osäker om de blir för många ben ;) visserligen är hon spindelben, och benrangel.
Möjligt att de då blir Aranja esqueleta YSK, vad tycker ni?

Hon har väldigt mjuka ben som jag hoppas rätar till sig. Annars får veterinären greja lite.

Idag var de inne väder för damerna. Känns alltid jobbigt när de är inne en hel dag men med det kassa vädret gnäller de nog inte. Dessutom inte kan stå/gå själva så får man väl acceptera läget.
Brr jag vill iallafall inte gå ut idag.

full fart framåt. Nabrisa kniper allt vad hon kan men det är man van vid. I torsdags anlände äntligen nya stoet vid namn Ibis, ett äldre PRE sto som vi förhoppningvis ska få några fina föl efter.
Transportören ringde under torsdagen och berätta läget, han undra varför jag inte ringt, nja för de första hade jag ju inget nr å ringa, sedan så fick jag rapport av en annan som hade sina 5hästar på samma transport.
Hon hade vart väldigt reserverad, fula hovar så de hade vart snälla för att verka henne lite lätt på fram hovarna då hon inte sett så fräsch ut.
Väl hemma så installa hon sig väldigt väl, Nabrisa blev lite bitter när nya kompisen inte ville hälsa.
Jag gjorde mig en riktigt chansning och lät henne gå med stona då jag inte hade annat sällskap.
Hoppas hoppas att vi slipper smitta.

Igår fick de gå ut, kolla runt hagen och inget mer med det. Super skönt att de verkar komma bra överens. Även fast Nabrisa gärna vill sjasa lite på Ibis så hon förstår vem som bestämmer. Men hon är så fet så blir lite halvhjärtat ;)
Har börjat öka ute tiderna även för knasbollen Sorpreza, som vi kallar Soppan. Blir soppa av allt hon gör så passar rätt bra, fäller lite krokben på sig själv, hoppar å far.
Hon har inte velat vila och en super trött fölis vill man inte ha. Även Cubanita tycker det räcker efter ett par timmar och vill in.
Nu har vi lyckas haft dom ute iallafall halva dagen. Mindre populärt men de gick men någon slockna rätt bra.
Frågan är om de snart ska få gå med de andra, Cubanita kan inte slappna av och vandrar mest runt trots att de finns mkt mat. Men lite läskigt när Soppan bara är en vecka och så nya hästen.
Hon gjorde en liten hoppsan i torsdags när jag tog ut dom själv.
Lite överexalterad och missa staketet, tur ingen ström så hon hoppade tillbaka igen. Hon är så söt så man smälter.

Pinturero har också ordnat till sitt första möte med sitt sto. Hon har inte riktigt kommit igång med brunst men så till slut. Han hade såklart skött sig utmärkt och tagit de lugnt med sin lilla flickvän. Nu hoppas vi på super fin fölis.
Nej nu får det nog bli sängen, mätt efter proppat i mig alldeles för mkt chips.

Tänk att man aldrig är förbered inför fölningarna, man borde vara men så snart de blir dags känns allt så ogjort. Man skulle ju gjort si eller så.

I lördags skulle jag få vara själv, vilket inte gjorde något, jag skulle ta de lugnt å bara vara. MEN så på morgonen när jag skulle ut och kontrollera stona, alltid "tuttkontroll", inget på Nabrisa som har BF idag, men tittar på Cubanita ändå utifall att. Hon hade 11 dagar kvar. Tamefan att de hängde små gråvita kristaller på hennes juver. Föl idag. Släppte ut dom ändå bara för att. Jo även humöret var oroligt, hitta rätt ställe, svårt att vara still.

Gjorde klart stallet och lät dom vara ute. Kolla igen runt kl 13, vit mjölk. Cubanita tyckte att hon kunde få komma in. Avvaktade en liten stund men 13.45 stod jag inte ut längre och tog in dom båda.

Gick in för att äta lite, men ändå ha koll. Titta på kameran 14.15, ingenting. Kasta i mig maten och skulle värma på lite varmt kaffe men bestämde mig för att kika på kameran engång till. Gick ut för att få bättre mottagning. Jo såklart låg det en liten parvel där mitt i boxen 14.38 Man ska lära sig stonas tecken, Cubanita är väldigt tydlig med vad hon vill. Hon ligger aldrig i hagen, så jag förstod att hon känner sig inte säker att föla där. När hon tydligt visar att hon vill komma in då är det bara att lyssna, se så rätt det ändå blev. Men helt otippad trots allt att Cubanita skulle föla först. Men man har märkt lite på Nabirsa under kvällarna när man haft koll, hon har gärnat velat lega ner fram till några dagar innan Cuban föla, då har hon stått och förmodligen vaktat. Tänk. Nu såhär i efterhand när man tänker på det så ringer det än klocka att de va dags.

Nabrisa är dock inte så tydlig, hon smyger med allt och blåser oss väl som vanligt.

Lilla Sorpreza betyder överraskning, vilket det ändå blev. Hon är suuuper söt och korrekt. Hon har fått vart ute 2 kortare stunder nu och ja Cubanita har fullt stjå att ha koll. Igår fick vi putta ut lillan, idag trava hon glatt efter mamma häst, så vi kände att vi kunde släppa dom i hagen. Nja, mycket spring och de båda vart trött fort, stackars Cubanita hade inte en chans att få rulla sig. Vakta den lilla busen, men hon lär sig riktigt fort att hålla sig intill mamma. Vi hoppas kunna ha dom ute längre och längre nu, vädret verkar dock inte hålla med.

Men visst är hon söt <3

En dag gammal

2 dagar gammal och motionerar sin gamla mamma ;)

Dagarna går i ett nu. Nabrisa kniper nog ett tag till på sitt föl och Cubanita ser ut att närma sig med stormsteg. Vem vill vara först.
Nabrisa är en riktig luring så man vet aldrig med henne!

Min morgon började ju sådär. Har börjat gympa lite för att få bättre styrka för ridning osv, klart man får mkt nör man jobbar i stall men de är alldeles för lugnt nu å jag har en tendens å lata till mig då. Men inte nu.
Passade sedan på att träna Lugge. Han visa direkt att han inte alls var sugen för så snart han lukta på borsten så gömde han sig i boxhörnet. Min stubin var super kort idag så då fick han baskemig stå på stallgången och inte få äta upp sin frukost. Så de så.
Uppsittningen gick heller inge vidare, han var redan sur, jag började bli uppretad så ytterst olämpligt.
Jobbade lite på banan för han blir så himla pigg så vill helst de ska kännas lite lugnare. Hans humör blev dock inte bättre för de va ju blött å surt, usch.
Red ut i stället men han var riktigt taggad till tänderna (som Sophie brukar säga). Skritta, skritta usch va tråkigt tyckte Lugge som var som en bomb. Såklart kom fartdårarna till grannar som vägra att vänta till jag kunde kliva undan. Smal grusväg känns väldigt olämpligt att bli omkörd på, så lätt att de sätter ut nå ben och blir påkörda. Hitta en glugg å kunde gå in så körde första bilen om, missa den andra som tryckte Lugge i bakom och tyckte inte alls vi skulle vara där. Fy fan vad arg jag var, hur svårt ska de va och vänta till vi kom undan?!
Inte så att vi gick och maska mitt i vägen.
Min stress och aggressivitet hjälpte inte Lugge heller som började bli likadan. Kasta och slog med huvudet hela vägen tillbaka, men vägrade trava. Så en timmes skritt tur borde ha gjort sitt. Hoppa av och gick på stora landsvägen, hoppa sedan upp igen och red sista biten bara för att. Då hade vi blivit lite sams igen iallafall.
Man kan inte vara bästisar jämt.

Mitt nya sto är nu lastad och på väg mot Sverige. Nu är det verkligt. Hon är köpt sedan en längre tid men transporten har inte gått fören nu. Ägaren gjorde också ul idag vilket jag inte alls var beredd på. Såklart skulle hon vara dräktig men man vet aldrig.
Lååång väntan på besked å där även bilder på att hon lastades.
Japp hon är dräktig, himla roligt. Nästa år betäcks hon nog med Pinturero, fux bebis. Detta föl hoppas jag blir en palomino. Håll tummarna att resan går bra

Denna "lediga" helg har vart fullt ös enda från start så idag är det riktigt skönt med lördag där jag inte gör ett baskande dugg. Eller ja, hästarna ska ju skötas men inget mer än det. Ingen träning, inget hitta på extra arbete. Otroligt skönt med sådana dagar. Nu är det ändå skitväder så gör ingenting alls.

I fredags var det hovslagardags. Krävs en hel del planering att få in lösdriftarna. Såklart glömmer min kära syster bort allting och jobbar, utan att meddela, tur nog har hon en man som inte får så mkt att välja på å hjälpa till, vilket uppskattades.

Kallbloden var mycket skeptiska när vi kom 3 pers in i hagen fulla med grimmor. PRE stona Gulan och Tacita anade ingenting utan kom glatt fram och kunde fångas. De gick trots att väldigt snällt även fast Nabrisa stod inne och inte kunde hålla masken. Gnägg hit å dit. På mitten gick jag med Sååå snälla Guapita, inte ett hum eller trippande utan traskade så snällt på. Då är hon yngst och minst hanterad.

Alvstjärnan fick lugnande, tyvärr har vi 2 st bråkstakar när det kommer till hovslageri, men Alvstjärnan har svarat bra på lugnande förut och de gått som på räls, inte denna gång. Hon vägrade. Med brems och lite extra hjälp fick vi 2 hovar iallafall. Såklart fick hon massa beröm och godis efteråt så hon inte tyckte de va allt för hemskt. Gulan stod som ett ljus och henne trodde vi nog allt skulle vara lite ryck i tassarna men inte då, hon fick den största guldstjärnan av dom alla. Freja var duktig hon med men är man 19 år så ska man ju kunna sådant.

Så var det Tacitas tur. Hon var INTE med på noterna, usch va arg hon var. Kan tro att många säger om sina hästar att så här är dom aldrig, men så är det med Tacita. Hon är oftast den mest positiva häst jag känner, vill alltid göra rätt, såklart lite busig o full i fan, men aldrig så hon blir förbannad.

Tyvärr så minns hon säkert från när veterinären var över och gjorde böjprov, då fick hon ju jätte ont, det mindes hon såväl även fast det var över ett halvår sedan.

Vi har aldrig sett några tecken på smärta i hagen, där är det fullt ös titt som tätt. Kan de va att hon mindes från veterinären? Eller har hon börjat fått riktigt ont pga spatten? Har någon erfarenheter av denna typ berätta gärna. Vi vill gärna inte ta det jobbiga beslutet men om hon inte ens mår bra av det hon gör nu då vette sjutton. 7 år gammal och det brakes my heart att ens tänka på besluten. Hur vi gör med försäljningen får vi se helt enkelt. Vi säljer ju inte henne utan att berätta läget. Hursom är hon underbar på alla sätt å kanter även fast hon hade en riktigt dålig dag med hovslagaren. Orolig är man iallafall.

Hästarna gjordes klara och släpptes sedan ut, kändes lite taskigt när regnet öste ner men de va nog glada att ingen häst fått flytta utan alla var med tillbaka. Sedan dess har vi inte sett dom på framsidan av hagen under hela helgen, hehehehe.

I lördags var det tränar dags, jag å Lugareño. Lugge var mindre road och var inte alls pepp på att åka en meter. Men han hade inget val, klev ändå på transporten bra. Väl där så vart han taggad, full rulle och man får sitta och hålla i bromsen hela tiden. Men jag hoppas att det syntes att vi gjort lite framsteg iallafall. Var otroligt nöjd över lektionen och vi valde att stanna ett litet tag till för att se Azora och sin ryttare träna. Även hon var heller inte särskilt peppad utan låg platt på magen i hagen och vägrade kliva upp trots att de försökte få upp henne. Till slut så.

Även den lektionen gick super. Här är papparazibilder från min syster som fotade det mesta:

(ganska oredigerade då jag verkligen inte orka gå igenom alla bilder)

Dagen fortsatte i samma fart fullt ös. Hit å dit upp å ner. Silje lämnades kvar då föräldrarna skulle iväg å fira 10år tillsammans. Inte alltid lätt med en 3 åring men fick in hästarna i lugn å ro iallafall. Sedan meddelade Carina att första stoet kom redan dagen efter. Så var bara att planera att köra Pinturero.

Slockande rätt fort lördag kväll. Söndags kom syster över igen för att ta rätt på sin sockerhöga unge (kunde man tro iallafall). Lurade även i mig å träna så nu kan man inte ens lyfta armarna ovanför höfterna, tack för den. Skit kul att vara i stallet sedan och mocka.

Lösdriftarna fick in hö, laga lite hage hos stona. Gjorde klart stallet och såklart kommer då alltid trafik när man ska iväg. Man tyckte de skulle rappas på. Pinturero kom in samt de andra, såklart lerigast på hela planeten, jösses alltså. Hela manen smetad i lera. Tog de värsta medan han åt sin mat. Lastade och han klev som alltid super snällt in även fast han åker transport ett par gånger per år. Fina fina hingst. Väl framme meddelade han såklart att han var där. Fick ny box denna gång och stod brevid en kompis som han tyckte var mycket tjusig. Tyvärr var det en tråkig valack så den tröttnade han ganska snart på. Hälsade på hans sto som redan anlänt, super sööööt så man dog en liten smula. Palomino sto, d-ponny så hoppas detta går alldeles utmärkt.

Väl hemma så var det riktigt skönt att sätta sig ner i soffan å bara andas. Kanske inte låter så mkt meeeen man blir lite tung i huvudet.

Nabrisa har även börjat övervakas, även fast jag tror det är ganska lugnt men hon är en riktig luring. Idag kom det lite grå/gulaktig mjölk så får se. Spännande som alltid. Fölen som kommer är till salu.

Mitt nya sto ska lastas denna vecka och komma säkert vara hemma här slutet på veckan eller måndag nästa vecka. Spääääännande :D :D