Den här veckan har vart otroligt seg, eller jag har vart seg. Trött och kännt mig sliten så det här med hästträning den har fått vila. Tacita är nog inte allt för missnöjd då även hon sett otroligt trött ut den sista veckan.

I torsdags passade jag på dock att ta en sväng ut. Kan bli så oerhört trött på att traska runt i "paddocken" men när man inte har sällskap så har man inte mkt annat å välja på. Tog en tur på 3 km, jag fick ju också promenera.

Travade lite upp å ner för backar så mina ben surnade rejätl men försjutton man måste ju sätta igågn sig själv också, usch va bekväm och lat man blivit.

När vi var hemma igen passade jag på att hoppa upp, inga reaktioner. Tacita tycker de är lite läskigt att gå och är mer bekväm att stå still. Hellre det än att hon far runt. Kunde senare traska runt gården med ryttare på ryggen, en fantastiskt snäll häst. Varken för mkt eller för lite.

Tog in hästarna tidigt för att bege oss iväg till Anna för att titta på lite hästhoppning. Var en mindre tävling för familjer som mest ville ha roligt eller träna sin häst. Många glada och nöjda miner kunde man se på de alla.

Även Azora var där också så givetvis var det dom som lockade mest att man åkte dit för att titta. Azora var redigt spänd av alla hästar som for runt och tur va väl att ha en modig ryttare på då. Slappna sedan av och kunde ta hoppbanan, öven bommar på marken. Ska ju börja någonstans eller hur? ;)

Azoras första rosett.

Full fart på barnen och deras ponnysar

Håll tungan rätt i mun. Tummen upp för alla som var med och deltog, sånt här är ju roligt, helt kravlöst och bara ha kul.

Igår försov jag mig, jissaness men jag är tacksam över att ha snälla hästar som tålmodigt väntar på att matte ska masa sig upp och ut med alla djur.

Sedan dök Johanna upp och ja, gammalbarndomsvän på besök, då tar allt ännu längre tid för man pratar ju man inte setts på år. Tur nog fick jag hjälp med mockningen även fast jag kände mgi lite taskig att de som kommer på besök får jobba. hehehehehe. Nästa gång blir det nog en ridtur istället, får hon låna syrrans kuse.

Återigen försvann helgen i ett snaffs och man hann knappt sätta sig ner så var de något nytt som ska göras. Men snart väntas väl lite lugnare tid då hästarna åker ut på bete, några på betäckning osv.

I söndags lastade vi Pinturero för avfärd till Valskog där han står stationerad för avelssäsongen. Han som vanligt kliver på utan konstigheter trots att han lastas få gånger varje år. Märker honom knappt inne i släpet heller.

10 minuter var vi framme och han gjorde sig hemma på direkten.

Hans sto kom redan igår så nu håller vi tummarna, första utomstående stoet så alltid lite nervöst. Man vill ju hingstarna ska leverera så att säga.

Passade på att hälsa på en trött Lugareño. Han har inte alls vart lycklig över att hans kulor har rykit men äntligen börjar han lugna ner sig och bli valack på riktigt. Han ska sättas igång snart så får vi se om han vill samarbeta lite bättre.

I lördags var de en spännande dag, passar ju ofta på att ta promenader när jag har sällskap med mig ut. Så sedvanliga turen men den lite kortare svängen på 20 min ca. När vi kommit en bit in i skogen så blir jag lite modig. Hoppar upp och hänger på Tacita. Hon har lite problem med att hon ska gå själv, de är ju så konstigt. Men så fick polarn gå om och så kunde vi haka på efter med mig hängande på ryggen. AS kul men shit va gungigt, bra tryck i den skritten. Kunde faktiskt skritta så 10 meter typ innan jag gled ner å kände mig lite åksjuk.

Vid stallet igen så fick kompisen gå in i stallet igen så kunde mor leda runt oss med mig hängande över ryggen. Kunde faktskt ta halva varet runt gården. Sen kommer lite läskigheter och då tänker inte jag hänga.

Sista biten så hoppade jag upp IGEN och satte mig. Tacita höll koll på alla delar men såg inte ut att hitta på dumheter. Kunde faktiskt skritta ner, gå några steg, stanna för att se så bromsen satt. Jodå Tacita tyckte väl vi överdrev med allt. Min rädsla var att släppa min kontroll, att hålla i tyglarna vet jag är lönlöst utan hålla i grimskaftet som sitter i grimman funkar bättre. Men de gav jag ju över till ledaren. De va det absolut värsta. Att hästen skulle hoppa runt kändes inte lika läskigt men släppa över kontrollen till någon annan. Hur jobbigt som helst.

När jag själv slappnade av så gick de fint att gå ner mot stallet. Tacita är så himla duktig och verkar helt ok med situationen.

Nu har både hon och jag fått vila så hon får jobba igen torsdag. Snart är det bete så då ska hon få vila ordentligt. Sedan hoppas jag planen blir att hon får fortsätta sitt arbete hos Anna.

Lilla fölis Llovizna är de fullrulle på hela tiden. Hon har tidigare fått motioneras kortare stunder då hon dundrar på 100 knyck och vilar inte så både mor och dotter har vart skapligt trötta. Utökar tiderna hela tiden och i lördags blev de lite av ett rekord. MEN såklart kommer det ett oväder in som vi trodde skulle snudda oss lite granna. Givetvis kommer det ett nytt oväder helt oförberett så medan jag mockar åt Cubanita ser jag blixtar i ett och mullrena blir bara högre och högre. Var bara kasta in hästarna och sedan fortsätta att ta in andra som inte såg allt för missnöjda ut. Speciellt inte Pinturero, han gillar tidigare kvällar.

När vi precis fått in alla avtar åskan och försvinner bortåt. Liite typsikt men better safe then sorry.

Detta är underbara lilla Llovizna YSK

Oväder på ingång:

I helgen hoppas jag Nisse och Fröken Gul kan gå ut på bete med Freja och Alvstjärnan. De är så trist med bara 2 hästar på bete. Eftersom planen var att dom skulle gå på ett annat bete men det ligger fullt med trästockar där så vet itne när det går att ha häst där. Så istället kommer stona gå där.

Efter att Pinturero åkt så känns det såå tomt, även fast hästantalet är detsamma som vi haft hela vintern så blir det alltid konstigt när någon åker. Ekar nästan i stallet. Nu vet jag ju att han har de bra men ändå, alltid tomt utan min lilla fux.

Nähep nu är de dags att ta tag i dagen igen. Fast fruktansvärt kallt ute så suget är sådär. Tänka sig vilken skillnad, från 29 grader till 10 på bara några dagar.... Brrrrrrrrr.

Just nu råder fullrulle med det ena och det andra projekten. Lilla fölis som änu inte fått namn är det fullt ös i. Picarona däremot oroar jag mig lite smått för. Hon är så stor och tung, hänger knappt med fölis när man är ute.

Igår ställde hon sig vid grinden och talade tydligt om att nu vill hon in. Visserligen är det ganska bra att hon inte hänger med för hon brukar annars vara väldigt överbekyddande och fölen istället blir rädda när hon kommer i hundra knyck. Men nu har de gått bra, Lilla Luvan (som fölis kallas för) håller sig hyggligt nära sin mamma men bäsar runt som en blådåre. Just nu är de ute kortare stunder så de får vila upp sig innan. Heller har hon inte riktigt koll på tråden så jag inväntar till man har hjälp så man är fler när "smällen" kommer. Hade gärna velat haft plank men sån lyx har man ju inte. Nu hoppas man mest att hon förstår vad tråden är till för.

Hon ser ut å röra sig riktigt bra dessutom. Inne i boxen är hon oblyg och inte särskilt hjälpsam när man mockar. Välta skottkärror, stå på grepen eller bara vara ivägen. Riktig cooling.

Tacita har jag lyckas med att jobba med 5 dagar i veckan, korta pass sålänge de går bra och håller på allt från 10 till 20 minuter. Alldeles lagomt. Har startat om lite och longerar nu i början av passen då hon vart så himla pigg. Men nu när värmen kommit så går det mkt segare. Skönt istälelt för nu kan hon trava i lugnt tempo utan rusningar

Idag var jag lite övermodig och satte mig istället för att hänga, går bra att stå still men när hon började gå gaaaah ett BEN.. Att hela min överkropp syns på hennes högersida är inte konstigt, men ett ben. Tack och lov funkade bromsen som vi länge och väl övat på. Inte lätt när man grejar själv men ska man komma någonstans så måste man ju, sen gör man ju inte grejer om man är osäker.

Dock kunde jag konstatera att gå med ryttare på ryggen var för tidigt så kör vidare på att hänga lite till. Hon gillar väl att se mitt fula nylle ;)

Snart hoppas jag de får gå ut på bete, tror hon behöver det för hon har fått jobba intensift även fast passen inte är särskilt ansträngande så behövre hon nog lite tid att fundera.

Avelssäsongen har legat lite i ide men nu så rör det på sig igen tack vare värmen. Som det ser ut nu kommer Pintureros första sto på måndag så till helgen får att åka till Carina i Valskog. Rätt skönt med en häst mindre och Pinturero har vart ltie sur de senaste veckorna då han inte är i centrum, aldrig poppis. Nu får han ju göra lite vettigt iallafall. Till månadsskiftet åker nog nått av mina ston till honom också, lutar åt att Nabrisa får åka först. Sedan Cubanita. De har inte vart synligt brunstiga, så får se vad de blir.

Nä nu måste jag ta mig ut på pass nr 2, svettas lite till :)

Ha en bra dag !

De här med allt på engång är tydligen standard nu för tiden. Har haft det lugnt och skönt förutom på helgerna, allt ska ske på helger.

Tanken var ju att Picarona skulle komma in på fredagen. Nu var vi så sena i stallet och allt annat blev sent också så vi sa lördag. Lördagen var inte bättre den, tog en tur med Tacita och Kusen på fm och de va ändå en tur på 3 km och 50 minuter tog det?! Tacita är så lugn under promenaden ute så man kan lätt träna att hänga lite under vägen. Hon står otroligt snällt och tålmodigt, fast det är nog lite läskigt att gå trots allt.

Under em passade jag på att tvätta släpet både invändigt och utvändigt. Shit va lång tid de tog.

SÅ det gick åt, skulle dessutom hämta ut sladden till kameran men givetvis var det stängt, kl 13 liksom.

Under kvällen blev jag och mor överens om att ändå försöka få in Picarona på söndag istället, åter igen var vi as sena och alla hästar var inte inne fören 21. DÅ var inte Pinturero glad kan jag säga. På honom märks det att de är betäckningssäsong för han är drygare än normalt, inge allvarlgt men de ska grejas med ALLT.

Igår fm passade vi på att återigen en tur med Kusen och Tacita, jag måste passa på när jag har hjälp eller sällskap. Så tog en mkt mindre sväng, kunde dessutom avsluta med att sitta på Tacita. Även hängde och gå få steg men kom bara till första bästa grässtuva.

Så stolt blir man då ;) Inte så jäkla snygg men aja svinn man får ta

Fick även förstärkning av både syrran och systerdotter med stallarbete och snabbt var vi klara och kunde sedan ta de lugnt och käka lite grillat, mums. Premären är väl alltid godast.

Sedan samla vi energi för att ta tag i Picarona. Jag är som vanligt hyggligt nervös. Jag fick tag på Picarona super lätt och hon hängde snällt med. Värre med Freja och Alvstjärnan som vart sååå ledsna över att deras kompis lämnade dom. De har vakat över henne som hökar och förmodligen vetat om vad som var på g.

Picarona tyckte nog de va skönt att komma in och vila ordentligt. För precis när vi kom in så börjar det ösregna.

Hade hållt koll på henne med juvrena var inte sprängfyllda så vi tyckte de var lugnt.

Imorse fick de gå ut som vanligt och Picarona hade jätte bråttom men ny hage och första natten på box tänkte man ju inte mer på det.

Var liiiiiiiiite liv ett tag men lugnande sig snart för ingen vågar ju bråka med bossen, även fast Picarona har vart underlägsen på de andra ställen hon vart på så tänkte inte Nabrisa eller Cubanita ställa till med något bråk. De höll sig på behörigt avstånd.

Eftersom de var lugnt gick in för att äta frukost.

TÄnkte gå ut tidigare för att hålla ett öga på dom. Men så kommer mormor och säger att hon inte sett Picarona på ett tag. Hmm fan har hon rymt då tro?! Eftersom jag ändå är på g ut så tar jag vägen förbi hagen. Hmm ser nå brunt uppe i skogen och Nabrisa kommer travandes mot en gnäggande hysteriskt. Jag tycker ju mest hon är jätte knäpp å talar om för henne att ja men Picarona står ju däruppe i skogen va herjar du om. Men ändå går jag dit och tittar ifall det hänt något, att hon skulle fölat hade jag INGEN tanke om alls.

Kommer närmre och ser moderkakan mitt i en backe inne i skogen och det är ju så trångt därinne. Första tankarna är ju att hon fött ett dött föl eller nått. Kommer lite närmre, ligger det ju en liten parvel skakandes. Ser ju relatift halvdö ut. Så jag kutar iväg med Nabrisa som följt med för att visa vägen och liksom matte matte de är nått nuuu kolla. Att jag inte fattat vad hon mena.... Klart de skulel va ett föl som Nabrisa försökt talat om för oss hela tiden.

Ropar på morfar som får hjälpa mig. In med Nabrsa och Cubanita. GÅr in i skogen för att ta Picarona, så tänkte jag bära lilla fölis men konstaterade att den var för tung. Men hon glatt ställde sig upp och busigt kunde bogseras in till stallet, å givetvis han med några bocksprång när mammsen försökte tvätta en, de fanns ju inte alls tid för sådant trams. Ursöt..

Hon hade dessutom hittat till maten utan problem men tyckte att de kom så lite så fick hjälpa till att mjölka ut lite.

På det sättet är nog bra att stona får greja själva, man vill gärna hjälpa och istället stjälper man. Nu är de iallafall inne och sussar. Jag hade svårt att lämna dom men de behöver vara lite själva.

Har nu namnförslag, vad tror ni om Llovizna-duggregn (vilket det såklart gjorde) eller Lluvia - regn

Nu ska jag ut igen och gosa med föl!!!

Ja någon gång ibland ska man väl få stöta på problem. Lika som igår övar vi ju styrning med längre tömmar och tanken är att vi till slut ska kunna tömköra. Vilket jag vet inte är min starka gren, lika så hästen som tycer det är super äckligt med dinglande snören. Sadlar, stigbyglar hängande mattar går dock väldigt bra, hmmmmm.

Hon vill gärna vara pigg men bra på att lyssna och utan att springa iväg. Igår gjorde hon ett jätte bra pass medan idag skulle väl snedstegen komma. Man kan inte annat än å sucka och blicka framåt.

Jag var väl lite dum som bytte ut longergjorden till sadel. Gjorde ett pass utan problem och kunde till å med trava få korta steg, huuurra. MEN så skulle jag ju ta bort tömmarna, gör som jag alltid gör, men såklart blev de äckligt. Jag har alltid extra grimskaft som sitter i grimman så jag vet att om saker som detta händer kan jag alltid hålla i henne.

Så hon trampar iväg, å runt runt runt runt. Behöver jag säga att man blev redigt snurrig och känner mig fortfarnade YR.

Till slut kunde jag få bort tömmarna, och hon halft kunde tagga ner. Å klart man känner sig frustrerad, skulle ljuga annars så räkna till 10 så man inte skulle ta ut frustrationen på hästen, och sedan avsluta passet med något man kan, longering som hon avslappnat kunde.

Dessutom kunde vi avlsuta med att man hoppa upp och hängde i stigbygeln utan konstigheter. Sadeln satt bra utan att snurra runt som de andra har gjort.

Så jag känner att hoppa upp på hästryggen nu, njeeeee. Vill gärna att hon inte får sådana spel med mig på ryggen.

Tänkte ifall någon tyckte jag var långsam, för de struntar jag fullständigt i :)

Å nått mina hästar avskyr är flugmedel, fybubblan. Sken inne i boxen typ men vafasiken, mindre kul att de skenar ute pga knotten. De har anlänt nu när värmen kom tillbaka. Visserligen är de bara PREna som beter sig som knäppgökar, travarna är gamla och Kanske ibland kloka så de står blixtstilla även fast dom hatar det.

De belönas ju iallafall lite med godis.

Fröken Gul är ju så himla söt så man kan avlida, jätte duktig med flugspray men visserligen övar lite spanskskritt medan man sprayar.

Picarona är smällfet,stor och tung stackarn. Haft riktiga förverkar även fast jag tror de dröjer någon vecka till. 5 dagar till beräknad nedkomst. Hon får komma in på box idag så vi kan övervaka henne nogare, typ iallafall. Väntar på strömkabeln till kameran som ska skickas. Så hon hinner säkert föla innan dess.

Spänningen är ju olidlig på vad som väntar därinne.

Picarona är fortfarande till salu ifall någon söker sto. Hon lämnar alltid fantastiska avkommor men hon är alldeles för känslig, får ingen kontakt. Tråkigt nog. Men se så bra de gått för hennes storasyster som var snäppet värre, där har de till å med kunna suttit på henne. Sånt bra hem vill jag hitta åt Picarona. Fölet, jaa.. Inga fler hingstar på ett tag tyvärr så blir det sto med hingst så säljs båda. Är det mitt drömsto (färgmässigt) så kommer de hållas på ett tag till man ser vad de blir av den. Men det återstår att se, friskt föl går alltid först.

Lugareño kastrerades i tisdags och ja själva kastreringen hade gått bra. Tyvärr så är han mer hingstig än någonsin så hoppas att det är slutspurten.

Nä nu måste jag gå ut igen och ta tag i stallet. Fast känner att det var fruktansvärt skönt att sitta inne och bara slappa. Men men..

Ha en trevlig fortsättning :)

Vädret fortsätter att vara riktigt gräsligt med massa regn men lite värme åtminstone med 8 plusgrader.

Helgen gick åt och ja blev lite hästträning. I lördags passade vi på att träna på fm innan regnet skulle komma, jo tjena hann bara öppna stalldörrarna så öste regnet ner. Tack och lov inte så mkt. Tog en promenad ut i skogen och de är ju det allra bästa, tyvärr kommer jag inte så långt under veckorna så passar på när jag har sällskap då får även Kusen röra på fläsket. Snott syrrans hästar då jag inte har egna att lulla runt på. Pinturero hoppas jag dock får komma igång i höst men då behöver jag nog lite extra hjälp.

Nåväl, Tacita och Kusen traskade på piggare än någonsin och vi passade på att träna lite backar, mindre sådana. Men jag trpr jag och mor fick mer ont i benen än hästarna. Jag får ju promenera så även jag får ju motion.

På kvällen var vi ner till lösdriften, de stöd fodras än men hoppas gräset ska starta och växa så vi kan öppna upp resten av hagen. Men Picarona ska in senast fredag. Hon kommer nog få föl som beräkningarna, alltså 21 maj. Inte långt kvar alltså. Den lilla rackarn har vart riktigt lugn och man inte sett ett endaste rörelse så jag funderat på om den vart död men så i förrgår då jäklar körde han nog hoppbana därinne, attans va magen gunga på tunga Picarona.

Tror fortfarande att de blir en hingst, men så länge den är frisk gör det inget, lite trist att de blir ett föl och inga kompisar. Hmm.

Fick tips om att tömköra Tacita, jahap. Jag visste redan innan att detta är jag inte bra på, sedan lära en häst det? Ja, igår gjorde vi första försöket. Livsfarligt tyckte Tacita som gjorde några flyktförsök, å då har jag kunnat hängt på henne, skramlat med sadel, stigbygler ;) Jaja, efter trasslat en stund skötte hon sig galant. Skulle prova idag igen och till min förvåning gjorde hon exakt rätt redan från början. Pigg och lyssnade fram och stopp utan bekymmer. Jag får det för lätt alltså. Jag hoppas detta fortsätter så man snart kan ta sig en tur. Dock blir det snart semester för henne då väntas bete. Blir nog skönt för henne att få en pause. För i höst blir det fullrulle.

Fina hästen:

Är för många ett stort problem. Men själv har jag nog ganska lätt för det, visst lite handlar väl om att man inte riktigt tror på sig själv men till en viss del litar jag på mina kunskaper.

Men det här med inridning kan vara super enkelt och de kan vara svårt. Tacita är mitt första egna projekt, så därför är det skönt att det är just Tacita. Travarna vi ridit in har ju vart vana vid alla möjliga slag, dessutom har man vart ung och dum, tänkte liksom inte så mkt på koncekvenserna.

Nu vill jag vara riktigt noga, det ska vara rätt och inget tattar jobb gjort direkt. Så just nu har jag körit lite fast. Tacita har vart lättsam att jobba med men tyckt det vart jobbigt med tyngt och rörelse på ryggen. Hur vi ska komma ur det är lite klurig, meeeen det är då man behöver hjälp. Jag är inte rädd för att fråga, varför ska man vara det Egentligen?

Så Anna fått stått ut med endel frågor men känner fortfarande, teoritiskt kan jag detta och vet precis hur de ska gå till men i praktiken står jag still.

Min mor som får ställa upp som hjälpreda är jag sjukt trött på. Jag säger att jag inte kan, jag har svårt att ta mig vidare och behöver hjälp att ta mig ur. Hon menar ju på att jo du kan visst å bla bla. Vissa saker kan jag, men långt ifrån allt, det handlar heller inte om att hon försöker få ens självförtroende att gå upp. Den biten har jag just nu inga problem med, klart man tvivlar ltie nu när man står still.

Men jag är nöjd med mitt arbete såhär långt, Tacita är en härlig kompis att träna och hon är inte svår på det sättet, nu gäller det bara att få henne koncentrerad på det vi vill.

Regnet har förövigt öst ner här, allt ligger under vatten så min bana/hage åt Gulan och Nisse är neddränkt så träning där har inte gått. Men imorgon fm hoppas jag vi tar oss en promenad istället. Mkt roligare fast jobbigare för en annan som inte får rida.

Picarona har det riktigt tungt nu, men till min förvåning hade juvren minskat sedan dagen innan, hmm. Visst kanske nyss legat och de runnit ut, men nää. Hmm ser hur hon ser ut idag. Ev får hon komma in på box i helgen.

Funderar om hon kommer köra fullt ut iallafall, trodde möjligt den skulle komma lite tidigare . Återstår att se. Trist med bara ett föl i år. SÅ jaaa, erkänner, kollat in nya ston. Men inte hittat något passande.

Sen står det mellan att skaffa in fler avelsston eller något ridbart, det är något att fundera på.

Inget som händer just nu, planen för Lugareño måste bli klar. Veterinärerna är så bussiga och drar ut på det, han som skulle kastreras igår eller onsdags bad om att få ta den nästa vecka istället, gaaaah.

Jahap.. Skönt med fredag, kan jag äntligen glufsa chips med gott samvete ;) Ha en fin helg allesammans.

Låånga dagar har det blivit den senaste tiden och man har blivit lite trött, men skönt trött så man vet att man gjort något vettigt åtminstone.

Dagarna går verkligen inte som planerat. Igår fick jag kasta mig in i bilen, köra taxi, tyvärr obetalt för att hämta min syster som skulle köras från Örebro till sitt andra jobb i närmare byn. Suck, inte planerat och var inte hemma fören sen eftermiddag. Dessutom nära krock (inte mitt fel) så ibland tackar man han däruppe. Men hjärtat stanna nog till där en stund.

Igår morse ringde jag även veterinären, nu förtiden behöver jag bara nämna mitt förnamn så vet alla att det är jag med PRE hästarna. Jag vet inte om det är posetivt eller negativt, nog blandat kompott. Iallafall så bokades tid för kastrering av Lugareño, ingen idé att dra ut på det och innan värmen kommer. Förhoppningsvis kommer utbildningen gå mkt bättre. Dock hoppas jag fortfarande att rätt människa för honom finns därute. Snygga P.R.E valack är svårt att hitta :)

Själv har jag ögon på nya projekt. Man vet aldrig vad man kan snubbla över, så eftersom min mor är rena tråkmånsen som aldrig lär sig så får min kära syster ställa upp med extra bedömningar.. SÅ hon får ta emot, åh titta den här mail. Hon är iallafall roligare att skriva till än mor som endast säger MEN SAAARAAA vad har vi sagt. MEN det är tur man är 25år och gör precis som man vill och har gjort det i 25 år ;)

Ang rubriken många kanske undrar över tänka jag vara lite rolig, så svar på någras kanske frågor, nej jag är inte alls deprimerad. Besviken ja, men den släpper väl till slut. MEN projekt inridning, Tacita är ju som vanligt väldigt cool, eftersom vi inte har någon brådska tar vi allt i lugn takt även fast jag tycker vi kommit himla långt på kkanppt en månad vi hållt på. Jag har nu börjat hänga lite, hon får lite tryck på ryggen och njae inte helt hundra ännu. Gör detta i stallgången, jag som lovade mig själv att inte göra sånt inne i stall. MEN hon står mer still i stallet och går isf framåt eller bakåt. Ute på banan vill hon ogärna stå still vilket vi tränar på nu. Går jätte bra under longering, men rör man vid sadeln blir hon otålig och trampar runt. Idag passade jag på under fm morgon då regnet skulle dala och eftersom vi inte har en vettig ridbana så blir den lerig och hal. Nu är det torrt och fint så passade på. Fick ha sadel och träns på å nog allt såg det ut som hon faktiskt acceptera bettet, det har inte alls vart poppis men nja kanske:

Söt som vanligt :)

Hennes polare var mindre lycklig och körde race inne i stallet och var odräglig. Tur nog brydde sig inte Tacita alls men blir kul att mocka därinne. Ja Kusen är ett pucko och skulle nog motioneras han med men longering av den hästen tänker inte jag stå för. Hans måtto är fullt ös medvetslös.

Idag 15 dagar till Picarona ska föla, sååå spännande :P