Yeguada SK

Alla inlägg under februari 2014

Av Sara Karlsson - 27 februari 2014 21:30

Tanken var att hovslagaren skulle komma idag men igår gjorde jag ett beslut med att boka av henne och får ta det när vi kan utesluta helt klart smitta.

Så imorse ringde jag veterinären som kunde komma redan under samma dag. Guapita har vart snorig nu ett tag och oron var ju att någon av de andra hästarna skulle smittas om hon fått med sig något hem.

Å igår hörde jag på morgonen hur de rossla i halsen på henne, mindre bra å kände mig skeptisk över de hela.

Beslutet var ganska självklart att ringa veterinären eftersom de varken blivit bättre eller sämre.


Så imorse fick Nisse å Fröken Gul stå inne, de verkade heller inte misstycka för när jag kom ut hade Gul lagt sig för en siesta ;)

Vid lunch dök veterinären upp och ja, Gulan tyckt de va Suuuuuper hemskt. Konstiga prassliga kläder hade hon på sig också. Med endel mutor så gick det skapligt att undersöka henne. Tyvärr ingen temp ännu, den skulle behövas meen men. Stackarn får vara med om så mkt på väldigt kort tid, hon har ju inte direkt vart överhanterad i Spanien.

Å hästminne har hon då inte, varje gång veterinären gick ut och kom sedan in igen blev hon rädd och man fick börja kom. Blodprovet gick då galant, men topsen i näsan var gräslig.

Jag är ändå stolt över min duktiga lilla tjej, hon försöker hela tiden. Specielt om mutor är med i bilden.

Metacam var super äcklig så hon tryckte igen truten å när man väl kunde få in sprutan rygga hon bak så vart metacam överallt. Såå härdanefter blir det i fodret :)

Sedan var hon jätte duktig med fötterna, numer lyfter hon självmant. Väldigt roligt när man ser resultat.

Lite busbilder:

         

Av Sara Karlsson - 24 februari 2014 16:09

Ny vecka och nya tag lyder. Efter avslutat en ganska dyster tråkigt vecka med regn/snö, lera och allt annat skräp hoppas jag nu isf vintern försvunnit för gott och våren kan komma fram igen. Ska det vara snö ska den ju inte töa bort bara dagen efter. DET tycker jag inte om.


Hade tänkt blogga lite tidigare men känt mig alldeles för sur å tvär för att blogga och då skulle de bara bli negativa saker. Å vi vet ju att vissa lever på allt negativt som händer hos andra.

Djuren har väl vart i en fas då man undrar vilken planet de kommit ifrån. Inne djuren som hund och katt är tydligen inte rumsrena längre, alla över 5år. Suck, hunden är tyvärr van innan vi adoptera henne att hon kunde vara lite si å så med. Men tycks avbrytit vanorna. Fram till nu.. Nu är de var och varannandag man plockar skit eller torkar piss. Trots vart ute, trots promenader. Kan räcka med att de är blött och regnigt ute så passer det bättre att sätta sig inomhus. Sådant gör mig fruktansvärt på dåligt humör.


Syrrans hästar är som vanligt om inte lite mer puckornas puckon. Rädd för sina egna skuggor typ. I lördags var vi extremt sena och kände att bäst å rappa på. Alla andra var ju såklart pigga på att komma in. Dom också MEN, standard är att den ena han står å väntar vid grinden som en normal häst gör, sen varje gång när man kommer, Ja då GÅR han igen... Den andra stoet vill givetvis med in, har man tur kan man lyckas få tag på henne och börja gå in. Då brukar han ändra takter. Har man oflyt ja då hinner han jaga bort henne med sen är de bara å vänta. Jag är surskallig så jag hämtar Ingen häst vid insläpp, de vet rutiner. Oftast inga problem förutom med dessa 2.....

Ja, i lördags var de sura miner och ja, såklart gör han samma sak, å man känner hur bitter man blir.

Ja gör samma sak, tar ut stoet och hinner precis vända för att stänga grinden får både ryck så han drar iväg och hon blir oxtokig och drar förbi mig och IN i hagen igen.. Med grinden i släptåg.... Hade jag inte behövt tagit in dom för att få in Pinturero hade jag lätt låtit dom vart ute (kanske inte hela natten).... Usch så trött man blev.

Dagen efter var inte särskilt kul heller men slapp iallafall laga grinden efteråt.. De ligger inte på min plussida.


Nu är även Guapita snorig. Började redan förra veckan och ja man blir lite smått orolig eftersom hon nyligen import och gjort en lång resa. Men tänkte de är ju kanske lugnt sålänge hon inte hostar, Såklart gör hon några ordentliga hostattacker. Min största är ju oro, vad kan man förvänta sig att hon dragit hem? De har ju gått 2 veckor så tycker ju att om de vart smitta borde de väl brutit ut tidigare?

Vi har ju haft ordentligt ruggväder med snöblask, blåst och regn, kan ju få vem som helst dassig. Men de är ju ltie extra eftersom hon gjort en sån lång resa.

Snö har hon nu iallafall fått sett och de va helt klart intressant, rulla i det fick också bra ;)

 

Vi övar nu en hel del och hon är en dam med skapligt humör. Inte dum men inte tar hon vad som helst, rör sig riktigt bra också så de bådar gott detta :D

Vi kan nu klappa henne hur som helst och blir bättre och bättre. Nu är steget fötter, Inte helt populärt men känns ganska akut att hon vänjer sig då de har stuckit iväg och känns som hon inte kan gå så mkt längre. Så torsdag kommer hovis hit och gör sig ett försök. Har en ny, så nu hoppas jag detta blir bra.


Avelssäsongen rör sig närmare och närmare. Funderar ev om lite om mina beslut med betäckningarna och möjligt att 3 av mina egna går till Lugareño. Så Carina lär få möta sin värsting igen, lilla Picarona var inte alls för rolig sist.

Cubanita och Lugareño är självklara och de ska bli riktigt spännande att se resultatet. Nabrisa funderar jag starkt över, MEN de blev ju såååå bra sist med hon och Pinturero.

Grabbarna har även fått in förfrågningar nu och känns bra att de får jobba lite så hoppas på några ston åt dom i sommar. Å inte bara mina egna :)

2 lät helt bestämt så hoppas verkligen få se dom i vår.

Själv väntar vi bara ett föl här i år, de känns super trist med bara ett föl. Så får se vad som händer och sker under våren pckså. Ett tag kvar men Picarona har nu passerat 242 dygn och magen växer och växer. Tänk om de blir en liten fuxbebis.. Hur ska man låta bli att inte behålla då ju, svårt..

Nå endel att fundera på.

En favorit bild på Lugareño, kommer säkert trötta ut den men just nu så är den bara för bra :) En av våra hingstar inför betäckning våren 2014:

 

Av Sara Karlsson - 18 februari 2014 17:37

Börjar känna mig som en riktig latmask numer och ja, rätt skönt. Som tidigare år har detta vart bland de slitigaste tiden då man bara längtar till hästarna är ute på bete så man kan ta en pause. NU är de nog lugnare och kan ta igen sig inför kommande saker. Helt okej faktiskt.


I helgen vart de väl full sprutt. I lördags åkte jag mot Cereza som nu ska säljas tråkigt nog. Som säljare försöker man göra allt för att hitta rätt köpare och speciellt till dom lite tuffare hästar. Tyvärr gick det inte denna gång och vi inblandade är rätt överens om vad som ska ske. Mötte upp en bekant som nu är längesen vi sågs, hade tipsat henne om denna häst. Så nu hoppas vi allt på det bästa, jag håller tummar å tår.

Vädret var totalt åt helskotte med kraftig vind med inslag av regn och snö. Mindre skoj att köra.


I söndags drog vi iväg för att gratta Silje, systerdotter som blir hela 2år gammal. Mumsade glatt i sig tårta å man får passa på, visserligen är januari, februari och mars riktiga tårtmånader..

Var där till rätt länge och fick ta rätt på stallet sent på kvällen.


Tappa verkligen tråden nu och har inte alls mkt att skriva om, Fröken Gul är hur duktig som helst och vi verkra finna varandra nu och hon är inte alls lika skygg längre. Så nu övar vi lite borstar.

Så fruktansvärt söt, å lärt sig rutinerna och hennes favorit är kraftfodret, Nom nom nom..

 

Äntligen visade sig solen som nu gömt sig i flera månader känns de som. Tyvärr bytte hästarna nyans till grå, de flesta av dom iallafall. SUCK, grisar.

Småkillarna borta i lösdriften verkar ha de bra. Alltid så tomt och en vissa saknad finsn såklart, men ändå känns de skönt att de får gå i en hingstgrupp. Å Ternero söker fortfarande ny ägare Men står gärna kvar till hösten, riktigt bra tillfälle:

   

Av Sara Karlsson - 13 februari 2014 17:05

Denna dag vet jag inte riktigt på vilken lista jag ska sätta den på, virrpannodagen månne? Fy bubblan.


Imorse ringde telefon, min mormor var i luren och tankarna for ju direkt att nu är någon häst lös från lösdriften, har älgarna lyckas krascha staketet?

Nää då var de grannen som grävde ett dike, och för att komma dit tydligen så gjorde de ev hål i hästhagen åt stona. Typiskt.

Så jag gjorde valet att slänga ut alla andra först. Pinturero är numer på allerten, vill egentligen inte gå ut alls utan surar rejält. Men väl ute ska de gå undan.

Syrrans 2 puckon verkade landa i hagen bra, TILL jag släppte ut Gulan och Nisse... Fy bubblan, och ja de finns orsaker till att jag kallar dom puckon. For runt som 2 dårar och betedde sig riktigt gräsligt.


Lika så gjorde även Nabrisa innefrån boxen, de va inte poppis alls att få stå inne. Hon brukar hålla sig på mattan men nu är hon rätt gräslig på mornarna. Cubanita bryr sig inte nämvärt.

Kollade läget i deras hage och ja inte fasiken stod de nå grävare i hagen inte.. Ja då får jag väl hoppas de öppnar och stänger efter sig. Så stona åkte ut, skulle såklart bäsa runt och vara puckon dom också. Visserligen lugna ner sig på fem röda.. Så jag börjar fundera, är de vårkänslor i luften tro? Känns dock väldigt tidigt.


Tacita har inte tyckt läget vart ganska roligt, hon vill titta in nykomlingen mkt närmre och står gärna och skrapar i hagen och är relatift bitter. MEN de bryr jag mig inte ett dugg om.


Ang valet med kompis åt Gulan var relatift enkel. Jag vet hur Nisse är och även risker, för sjutton man har hållt på med hästar bra länge nu. Så vissa kommentarer blir rena förolämpningarna, kanske inte är tänkt så men jag tar det som en käftsmäll.

Att ha en betäckande valack med ett sto ser jag som ett allvarligt problem. Nisse igår betäckte inte, han var väldigt nära med vissa tendenser. MEN jag vet också risker hur det är med ihopsläpp ston imellan tex, där kan ben bli avsparkade allt kan hända nya hästar imellan, lika så gamla.

Så jag visste att Nisse KUNDE bli såhär, och de var en sväng jag skulle dela på dom omgående men han kom på bättre tankar och de va inte säkert de var betäckning utan att de var något annat. I vilket fall så väljer jag ofta hagkompisar med omsorg, slippa stress, jagningar, sparkande.

Nisse är en sån häst som går ihop med allt å alla, han bråkar sällan, sparkar sällan. Tänkte Inte skriva aldrig för det vet man inte.

Hade jag satt ihop Gulan med Tacita tex, där hade det kunna bli problem. Där hade hon förmodligen blivit förbannad över att hon inte fick ha sin killkompis med, han i sin tur hade blivit lika arg. Å ha dom båda med Gulan, PANIK för en så ung liten häst.


Efter några år med mina galningar har jag koll på beteenden och egenskaper. Nisse har jag snart haft i 8år, Kusen passerar 12 år i år. Så ja, dom kom inte igår ;) De första PRE hästarna har jag nu haft i 4år.


Så idag när Nisse och Gulan kom ut var de som de känt varandra hela Gulans liv, skiljer ju bara 19 år på dom..

Han lär henne säkert alla hyss han kom, sparka i boxväggen vid fodring, dra som en avlöning om man ser sadel eller träns   

Men han är en bra kompis åt de flesta, stått ut med mkt genom åren. Fått tagit hand om iallafall 3 unghingstar som klättrat och hängt på honom. Nu är de nog skönt att få ta hand om en liten snällare variant av unghäst.


 

Snart vankas kvällspasset. Har vart riktigt rörigt och snurrigt idag och knappt ordning alls på torpet.

Först hästar levde rövare ( ja nu är de givtvis lugna)

Sedan på em drog jag och morfar iväg för att hämta en bil som stått på verkstaden. Mitt i allt frågade han om min mor kunde lämna tillbaka lånebilen. Jaa men den lämna vi ju in förra veckan tyckte jag. Men han var tvärsäker att mamma fått hem med den till stationen för att sedan ta sig till jobbet. Jag försökte nå henne som en galning för jag har då inte sett någon bil hemma eller att hon pratat med mig om det. Så börja ju fundera om min mor behöver kolla sig för nå demens. Fick ju dessutom åka och hämta henne igår.

Åkte till långtidsparkeringen för att se om den stod där, men nää. Å till slut ringde mamma och förklarade att hon fått skjuts till stationen och inte alls lånat någon bil.. Så även där blev anklagad för snattat en bil typ.

Skapligt trött på hur rörigt allt varigt. Min mormor börjar dessutom blir lika glömsk och bara det känns jätte jobbigt. Själv blir man ju bara irriterad när man inte tänker sig för att hon faktiskt är gammal. Säkert inte så roligt för henne heller. Nåja, imorgon KANSKE man får ta de lugnt, utan diskussioner eller behöva förklara sig..

Tack å hej!

Av Sara Karlsson - 12 februari 2014 21:17

Där var den semestern. Puh idag var det en väldigt intensiv dag och mina matvanor kan jag nog inte skryta om direkt.

Idag var den stora dagen för Guapita. Och resten av alla galningar.


Tog ut stona som vanligt, och sedan Pinturero som var redigt bitter att han inte fick stå inne. Han är bra bekväm men nu är de slut på inne dagar, till hans stora besvikelse.

Dock var de full sprutt ut och landa surt i sin hage. Sedan var de dags för syrrans puckon, de är verkligen puckon.

De fick ta Nisses hage jämte Pinturero. Längesedan jag såg panik i hästar i denna ålder pga ny hage, mittemot den dom gått i. Tacita hade egentligen inga större planer på att stanna och slickade staketet, för att se en lucka. Kusen sprang runt för att se vart gluggen var in till Pinturero. Paaaanik.. Pinturero såg skit förvånad ut över dessa galningar.

Tio minturer hade de väl hunnit landa och kom på aha, de va en rätt mysig hage ändå.


Valde att ha Guapita och Nisse inne fram emot em, kändes olämpligt att släppa ut dom i ny hage medan de andra fortfanrande var på helspänn. Ja vet ju hur dom blir när andra hästar är ute, de slår spinn på sina puckon hjärnor, tur de är halvsöta iallafall :P

Istället för att ta ut dom blev de hökörning. Lite överalt.


In, frukost och kaffe och spana in de som var ute. Ja de fastnat vid Pintureros grindöppning, kaaanske kaaanske skulle den öppnas.

Under em tassade jag ut nervöst, hur skulle de gå med dessa andra 2 som stått inne sålänge. Vet ju hur Nisse (travare) blir.

Jepp, fullt blås på honom och en försiktig Gul tassade med ut. Med lite mutning förstås men ändå.

Ingen var samarbetsvillig direkt och hålla på själv, JA de va bökigt. Så valde att släppa Guapita och longera runt Nisse så de värsta av energin skulle ge med sig.

Först gick de jätte bra, de inspektera varandra, hagen kollades av.. Smaka på tråden, japp hemsk för där va de ju el.

Sedan kom Nisse på att han var hingst, han är kastrerad sent och har bara sett dessa beteenden engång innan. Han blir otroligt på, jagar och blir allmänt knäpp. En annan, ja stressad som faaan på om hon skulle bli jätte rädd och fräsa igenom. Efter ett tag kom han väl på att de var lönlönt. Tror till vissdel att de va för att han skulle paxa, är rivaler mellan han å Kusen, som alltid tar damerna. Ja, hingsten på gården har tydligen ingenting att säga till om. De är valackerna som är puckon. SUCK...

Å sedan blev fröken kaxfis irriterad på gammelman å kunde till å med säga åt honom. Bra där, så då vart han trött och gav upp.

Resten verkade gå bra, de åt och höll sig lugna, skönt. Så hoppas de fortsätter för vet inte riktigt annars hur jag ska göra. Sätta henne med Tacita, njae.


Imorgon får vi se om det blir hel dag, ska såklart vara skitväder. Men men, de har en rulle att äta på, dessutom mina vantar som försvunnit.. Nån jäkel har ätit upp dom :O

                     

Av Sara Karlsson - 11 februari 2014 17:48

Jaa, visserligen sa jag ju att jag skulle ta en veckas semester men nu börjar jag nästan känna mig lite lat, efter 2 dagar ;)

Igår kan jag ioförsig säga att jag var rätt mör efter att pulsa runt i blöt snö i ett antal timmar.

Så igår behövdes det ta lite lugnt. FAKTISKT.

Men det är verkligen tomt, även fast vi har 7 hästar inne (av 10 totalt hemma) så känns det som att de går super enkelt.


De 3 står fortfarande inne, känns inte riktigt bra men dom verkar inte klaga alls. Gäspar när man kommer in i stalldörren och ingen gör större väsen av sig alls?! Klart de tigger ju en del men ändå.. Jag är förvånad, men det känns lättare att ha dom inne. Jag avskyr egentligen att ha hästar på box, inte min grej. Men igår fick jag ingen hjälp, idag vågade jag inte chansa. Då jag inte vill att de ska bli något känns det lättare om man kan vara 2 st. Det går ju säkert bättre när man får rutin på det men allra första gången underlättar det med sällskap. Guapita har nu även innan hon kom till Sverige stått på box men de känns inte bra, hennes ben måste ut på lite hårdare underlag.

Såå imorgon får jag göra mig en chansning. Hon är inte lätt at fånga, går säkert men vill itne bråka såhär i början. Så de får gå i hagen på framsidan, nära till stallet. Men då måste jag släppa ut syrrans galningar uppe vid Pinturero, DÄR kan de bli svettigt. Pinturero tror jag kommer nyfiket titta, kolla läget till han tröttnar. Hennes puckon, njaaaa, där litar jag inte alls på om de riktigt har koll på läget.

Risken är ju dessutom att Nisse som får gå med Guapita blir lite putt över att dom andra 2 får gå i hans hage.


Fröken Gul har iallafall kommit in i rutiner även fast de står inne. Hon är väldigt pratsam, men itne så hon gnäggar och är stressad. Nää hon talar om att hon är väldigt sugen på kraftfodret hon får på kvällarna. MMmm så gott det är.

Hehe hon är för söt alltså. Bra man kan locka henne med nått iallafall :P Hoppas de bara går bra att få ut dom imorgon. Håll en tumme.

Nu ska jag ta tag i kvällspasset. De går ju numer väldigt fort och känns helt okej. Längesen vi hade såhär lugnt på vinter/vårkanten. Nästan behagligt ;) Men i vår kommer Picarona in igen å då blir de lite mer att göra. Men då kanske någon mer hinner åka iväg.


För Lugareño verkar de gå ganska bra med, han ska väl ifrågesätta nödvändigheten med bett. Varför ska någon sitta däruppe å tala om vad han ska göra. Hmm, ja se hur de går :)

Ha de fint all därute!

 

Av Sara Karlsson - 9 februari 2014 22:41

Ja denna helg känns skönt att den faktiskt är över nu. Fy bubblan, det har vart väldigt intensiv och ja det känns riktigt himla skönt att den är över.

Igår var de ju dags för små killarna Zanquilargo och Ternero skulle flytta till lösdriften. Hade plan och sett att vi drog iväg vid 11 ungefär. MEN jo tjena, 11.30 dök mina kompanjorer upp och vi kunde börja lasta. Vi har ju en timmes resväg så hade gärna sett att båda killarna klev på. Ja, de hade jag kunnat tyckt för Ternero drog in i bromsen. Totall vägra. Trots att brorsan gick RAKT PÅ. Duktiga gråa lilla pärla. Ternero därimot är inte mattes favvo denna helg.

Nä Zac börja tröttna i släpet och Ternero vägrade, sa jag att vi skiter i han och tar EN. Ja resan gick dit hur bra som helst men Zac tyckte de var lite knepigt att gå ner på rampen. Inte nog med det, Dö äckligt att gå in i stallet så vi fick ha väldans dragkamp där ett tag. Ibland funderar man ju på vad som försegår i deras hjärnor.

När han väl var inne i sin box så verka han lugn, mkt märkligt men lugn. Drog snabbt hem för att ta tag i nästa. Klockan hade redan hunnit bli 15, och fundera starkt på om vi ens skulle ta Ternero. Ev ta honom som idag på morgonen men vi skulle göra ett försök.

Han var redan från början surskallig som en gammal åsna, eftersom vi backar in släpet mot ladugårdsdörrarna ser det ju inte så motbjudande ut. Han hade redan ställt sig in att näpp, jag vill INTE gå in i den där burken.

Uj vad vi slet, vi gjorde allt, vi vänta, vi satte press, vi vänta, vi putta, prova med polare. En timme, sen poff, som en blix från klarhimmel orkade han verkligen inte kämpa emot längre och klev in i släpet utan konstigheter. Vi alla var helt slut. Stackarn.

Även resan med honom gick så bra. Gjorde beslutet att de fick stå inne på box till idag för ihopsläpp när det var ljust. Lugnt och snällt ställde han sig i boxen och åt mat. Pga boxbrist så fick de dela. Till Zacs stora lycka, till stackars Terneros misslycka. Så de vart ganska livar under natten och imorse hade blivit delade, kanske inte så lugnt men ingen hamna iallafall i kläm. Dessa små pojkar alltså.

Vi fick order om att komma idag också för att hjälpa till med ihopsläppet, vilket var tur. 2 överlyckliga grabbar kunde äntligen få komma ut. 2 andra kompisar stod i hagen också, men dom vart totallt chockade och var övertygade om att nykomlingarna var mördarmaskiner. Zac var helt inställd på att uppfostra brorsan som såg så vilsen ut.

Ternero såg sin chans att krypa staket istället, inget gick sönder men, ja han kan han. De andra hästarna som stod en bit bort var mkt mer intressantare än dumma storebror. Såklart tyckte in Zac de var lämpligt och sprang efter, visserligen blev de en öppen grind istället. De blev ju inte lösa utan de hamna i en annan hage bara.

Puh, fick springa runt i 20cm plasksnö. För ja, när vi lämna Arboga hade vi spöregn, å precis när vi åkt igenom Örebro gick allt över till snö, vräkte ner...


Nåväl, Zac kunde ganska straxt fångas, och ja Ternero fick till slut komma på att jaha, nog bäst å hänga med brorsan iallafall. De andra 2 stod som skrämda rådjur och skaka längst ner i hagen.

Efter en hel del springande bestämdes det att göra en 3 tråd, vilket jag alltid har som en självklarhet här hemma, men inte för alla. Nog allt vet jag att vissa gärna petar under näsan och poff..

De lugna ner sig till slut, heeeeeeelt färdiga. Men Zac var på brorsan hela tiden. Först tyckte jag att han var super taskig som hoppa och klängde på sin bror. Sedan fick jag se hur han försökte valla Ternero. Han skulle inte vara nära staketet utan vara med Zac heela tiden. Jag tror till slut fatta Ternero det, trots att han gång på gång sabba Zacs plan på att hälsa på de andra 2. Så mina hade intagit den övredelen av hagen, nära ligghallen som de trivdes riktigt bra i.

Efter båda smakat på tråden så höll de sig undan. Kändes ganska lugnt att lämna och åka hem till våra djur hemma.


Vi åkte dit vid halv nio, men var inte hemma fören kvart i 3. Riktigt möra och trötta på hästar helt enkelt ;)

Luncha hästar och kolla in de 3 grisar som vi har inne nu för tiden.

Har inte haft tid på hela helgen för att lufta Guapita så då får de andra 2 stå ut som sällskap. Pinturero är nog mest nöjd. Helgen har regnat å regnat så nu är snön så gott som borta. SÅ nu tycker jag oficiellt att vintern kan vara över. Inge mera snö nu när allt ändå försvunnit.

Alla 3 står nöjt i sina boxar men imorgon tänkte jag göra mig ett försök att få ut dom. Fröken Gul är fortfarande ganska svårflörtad, även fast hon godtar mutor. De blir nog bra, men känns inte bra å ha de inne så länge nu.

Avskyr ihopsläpp å utsläpp i nya hagar osv. Så lätt hänt med olyckor.

Så håll en tumme för oss imorgon.


Fick även kvällsrapport och de hade vart lugnt tidsvis hos grabbarna och även de andra pojkarna har kommit på att mina var inte så farliga trots allt. Hoppas de fortsätter gå bra nu. Alltid så pirrigt. Men de kommer nog behöva få smällta allt nytt och sedan kommer de få leva som små prinsar å leka massor.

Nu är det riktigt tomt hemma, BARA 10 hästar hemma, mkt märkligt och varje gång ngåon åker så är de så tomt och tyst ju. Jobbigt :)

Nä nu är det dags för att sova, imorgon är det nya projekt:

 


Av Sara Karlsson - 7 februari 2014 20:41

Som vanligt kör vi alla nervpåverkande saker på en å samma vecka, till å med med bara några dagar imellan.


Igår var ju som många vet dags för min lilla sötnos att dyka upp. Har vart lite skrämmande då jag inte egentligen sett så mkt av henne alls. Inte ens en video på henne. Bara en kortis när hon stod breve sin mamma. MEN jag har kort på henne som väldigt väldigt liten och de är kul att ändå följt henne som föl.

De va sagt att hon skulle dyka upp sen em till tidig kväll och de passade ju bra för då kunde vi ha koll på henne medan vi gjorde klart stallet. Men jag fick vänta, och vänta men till slut så ringde dom. De va ju engelsktalade och försök förklara väg på engelska, Inte kul.. Speviellt inte för en annan som typ aldrig pratar engelska. Skriver går skapligt men prata, ja....

Han talade om att han inte skulle komma fören runt 23.00 Attans. Bestämde att vi tar vårat släp att plocka upp henne efter vägen. Det är ju inte så långt till motorväg eller något annat där de flesta vägar går.

Sagt och jgort, han sa att han ringer en timme innan. Ja, straxt efter 22 ringer han å bara förklara vägen. Fem minuter ringer han igen, Ska jag av Arboga, Lindesberg.. Första avfarten till Arboga. Nej, nästa.. Där va dom 50minutrarna han sa från början. Tur hade vi nära och transport och bil färdig.

Tyckte jag var smart och liksom sa att han kunde stanna vid en lastbilsparkering så vi hade plats. Bara det att jag tror varenda käft av hela lastbilskåren var där. Faaaaaaaan vad lastbilar.

Prata lite och fick sedan papprena och order om att backa upp vid lastbilen. Då sa han att hon skulle gå lös på.... Njaaaaa halft skeptisk Sara titta nog ganska frågande på honom. Hon var inte alls hanterad. Jag tyckte att jag ger det en chans iallafall och provar leda på henne. Vill inte hon kommer lös och springa runt som en galenpanna.

Sagt och gjort, öppnade alla väggar och tll slut kom fram. Där stod hon till å med Utan grimma, rädd stackare som var lika rädd som en litet rådjur. Men var var grimman, enligt transportören så skulle hon haft den på sig. Å försökte luska ut hur han ens fått in henne där. Han var inte ett dugg sugen att ta henne. You can take it you can. Känns ju säkert. Längst bak låg grimman nergrävd. En repgrimma som såg ut som ett trassel. Lite lugnande ord, hitta sweet spot och kunde sätta på grimman medan transportören såg lika rädd ut som hästen.

Kunde sakta och lugnt leda henen genom hela lastbilen. Snällt hängde hon över och gick frivilligt in i släpet. Transportören titta förvånande ut på mig och sa hela tiden: You´re a genius, you´re a genius. Så svårt tyckte ju inte jag, gäller bara att man inte tänker så mkt utan bara gör.

Hela vägen stod hon så snällt hem. Kunde vända i släpet å gå ut. Tack å lov ledas och inte lös. Hur har de gått då?

Väl inne i stallet prata alla med henne och jippi så glad hon blev till välkomstkomitén :P


De har annars gått lugnt till, hon är fortfarande väldigt blyg och hon tycker det är bäst när vi snackar från utsidan av boxen. Mutor går ann givetvis. Kul att hon äter, dock äter hon MASSOR.. Så hoppas de är väder så man törs släppa ut henne också. Orolig så glad över isgata.

Sedan, klarar hon staketet, kommer hon förstå?! Alltid otäckt att släppa ut nya hästar. Nisse är ju gamla räven så hoppas han kan visa att det Inte är ok att plöja igenom.

Jobbigt söt är hon ju iallafall:

     



Det är inte särskilt lugnt ännu heller. Efter pressen igår fortsätter det imorgon. Då ska små grabbarna lastas och åka mot lösdriften i Fjugersta. Det är på tiden för nu börjar de bli liiite mkt hästar av dom där. Eller ja, Zac är ju fortfarande mattes pärla.

Ternero som vart bussig att gå in med var rena vildhästen idag. Känns bra å lasta den där imorgon. Men skönt att slippa ha små hingstarna hemma. Behöver man inte oroa sig för dom direkt. Nu kan de få vara grabbar å leka dagarna i ända. Kommer vara 2 till där så 4 st har dom :) Känns bra.

Så imorgon får ni hålla tummarna att allt går vägen. Ja lär vara ett nerv. Sedan tar jag semester en vecka för återhämtning ;)

Trevlig helg. På återseende (hoppas jag)


Presentation


Yeguada SK

Fråga mig

8 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11 12 13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards