De vart väldigt många läsare på mitt deppinlägg så nu kommer jag med lite positivt men de vill ju inte en käft läsa så skyll er själva ;)

Äntligen börjar vårkänslorna spira, konstigt när de bara är februari, även gräset växer på sina ställen. Märkligt.

Igår kom min syster förbi med sin dotter Silje. Jag hade ju hoppats de kunde va till sällskap medan jag red Lugge. Tydligen lockade frukosten mer och värmen inomhus. Metmaskar.

Gjorde iordning Lugge som inte var på topp humör. Lite seg å ovillig. Börja dessutom blåsa på som istället fick fart på honom å blev tittig och nipprig. De är inte riktigt hans vanliga melodi å vara nipprig mest bara full i fan.

Men nu kunde vi jobba på lite granna på volten, övergångar halt till trav. De är han super duktig på. Tyvärr var de ganska halt så då blir han mest sur å tvär.

Så bestämde mig för att skritta ut en sväng. Tjooohoooo vad glad han blev, inställningen blev på topp igen. Lite för väl kanske. Valde den lilla biten och tog några travsteg som han skötte sig på. Hoppade av och skrittade på vägen som är relatift trafikerad. Som vanligt. Detta ska jag nog ta till förvana då de är otroligt läskigt. De är ett ganska brett dike intill vägen som hästarna tycker är läskigt och så flyttar dom ut sig mot vägen. När jag går brevid kan jag lätt göra halt om de kommer en bil. Inte lika lätt när man sitter på. Säkerheten först.

Hoppa upp igen då jag var för lat för att fortsätta gå. Vilket gjorde Lugge lite snopen. Lite full ifan sista biten så fick bli skritt.

Kom sedan på om Silje vill hoppa upp å rida honom in till stallet. Jaaaaaaaaa blev svaret och ungen har aldrig vart så snabb på med kläderna. Överlyckligt satte hon upp, å så roligt de va.

Eftersom sadeln sedan skulle in igen så sadlades Nisse och Silje fick istället rida på honom till hagen. Tjoohooo.

Nisse blev visserligen lite besviken på att de bara var till hagen och ingen runda. Men han blev glad när sadeln åkte av å han fick gå in i hagen å rulla sig leeeeerig å fin. Hmm. Skit hästar.

Super glad Silje 3år.

Sedan vart de en massa snack. Äntligen någon som förstår mitt problem å höll med. Nu får vi ju se lite hur allt blir. Lär ändå inte hinna klart med boxarna fören sommarbete så då är de ju lugnt.

Silje var överallt och ingenstans å prata nog mest av oss allihopa.

Lite äventyr in till byn också..

Stallet gjordes i ett naffs och hästarna togs in på för kvällen. Å bra nog bjöds de på pizza, jum. Min första koppkaffe på en vecka också. Fy va äckligt de va. Tänk, först ett riktigt kaffemongo sedan helt bara sådär smaka de pyton. Konstigt. Idag är jag tillbaka för å dricka kaffe, smaka lite bättre.

Nähep, nu väntas kvällspasset i stallet.

På återseende!